PÃ¥ plats i Florida för St Anthony’s Triathlon

Från en sol till en annan.

Vägen dit gick från Fuerteventura via Rom och Newark för att slutligen komma fram till Tampa Bay, Florida. Bytena var intensiva, sätena trånga och maten ganska så eländig. Trots det var det ganska så njutbart.

Det är lätt att glömma bort att det faktiskt är den här biten man sliter sÃ¥ hÃ¥rt för. man cyklar inte runt i ett vinterkallt Stockholm bara för nöjets skull. Det är ju hela tiden det här, tävlingarna, resorna och livet – man tränar för.

Huvudsyftet med St Anthony’s är att validera min plats i Hy-Vee Triathlon i Augusti. För att göra det behöver jag enbart gÃ¥ i mÃ¥l. Genomföra loppet oavsett placering.

samma sak gäller för nästa veckas tävling i St George 70,3.

Men då är det en kvalplats till Vegas det handlar om.

Därför går jag in i den här tävlingen med blandade känslor. Jag gillar att ställa mig på startlinjen och vara grymt väl förberedd och känna suget efter att pressa mig själv riktigt hårt för att se vad kroppen kan åstakomma.

Där är jag inte riktigt idag.

Eftersom huvudfokus hela tiden legat mot augusti månad är jag fortfarande i uppbyggande och förberedande fas.

Ingen polering så att säga.

Det klarade jag mig ganska bra pÃ¥ i förre helgens Challenge Fuerteventura – men fältet här är av en annan kaliber.

Creme de la crème av triathlon.

bästa startfältet jag har sett på en icke drafting olympisk distans.

Så nu blandas vila med feel good pass och pulshöjare.

Ser på helgen som en utmärkt chans att tvinga kroppen upp på de lite högre farterna.

Ut ur comfort zonen och in i smärtans värld.