en stolt dag

Det var visserligen inget podium.

Ganska väldigt långt ifrån faktiskt.

Trots det var det en SUPERSTOLT dag i mitt liv.

Jag fick en bra start. Jag lyckades sno åt mig Bennets fötter. Jag rundade första bojen i andra position. WOW! Inget slagsmål, inga armbågar, ingen klunga.

Det enda jag hade framför mig i Madrid ankdamm var en röd simmössa och Lauras simmarkropp.

En stor dag.

En stolt dag.

Cyklingen gick sedan utan anmärkning. Vi tappade några ev tjejerna i backen och var slutligen 16 tjejer som sprang in i T2.

Löpningen, tja vad säger man.

Det gick som förväntat, förtjänat, förbannat..?

Det är svårt att få tillräckligt mycket löpning i kroppen med en vad som protesterar och gör ont.

Men det är skönt att veta att något i alla fall går i rätt riktning.