Bragdguldet Ă€r nog, tillsammans med Jerringpriset, den finaste utmĂ€rkelse man kan fĂ„ som svensk idrottare.Â
PÄ nÄgotvis ett totalt erkÀnnande att det man hÄller pÄ med Àr bra.
Triathlon har aldrig förut varit pÄ kartan nÀr det handlat om dessa priser. Ens nÀr det gÀllt nomineringar eller omnÀmnade.
SÄ plötsligt befinner jag mig i en sist dÀr jag Àr lite av en favorit.
LÀsta i dagens Svenska Dagbladet att jag Àr Erik Hamréns favorit till Bragdguldet.
Hamrén, förbundskapten i fotboll. Zlatans hemmaplan och himmelrike.
Det var nÀstan sÄ att jag satte kaffet i halsen.
Det Àr ett annat Sverige jag kom hem till i Är.
Ett Sverige som nu omfamnar triathlon och tusendelar och kanske förstÄr hur tuff vÄr sport Àr.
Det Àr helt fantastiskt underbart!
Och mÄste erkÀnnas, lite hisnande nere i maggropen.
Om detta Ă€r stort för sporten Triathlon i Sverige  – sĂ„ Ă€r det ingeting jĂ€mfört med vad det byter för mig som person.Â
LĂ€s mer om kandidaterna till Bragdguldet i SvD’s artikel “Extremt tuff strid om bragdguldet“