I samband med bikefiten jag gjorde hos Andrew Pruitt i måndags blev det också ett par förändringar på utrustning och position.

En balansgång mellan komfort och aerodynamik.

Största för mig märkbara ändringen var bytet till Specialized nya tempo sadel Sitero.

En 222g tung sadel som kommer i en model, samma för herrar och damer.

Positionen är nu mer roterad framåt från höften vilket ger en lägre sitt ställning och bättre muskel rekrytering.

Den andra stora förändringen var bytet till Speedplay pedaler. Då jag har haft ganska mycket problem med de lägre extremiteterna försöker vi avbelasta fötter och vader så mycket som möjligt. Detta görs lättast genom att flytta tillbaka klossen mot hålfoten.

Med Shimano pedalerna jag använt tidigare gick det inte riktigt att få den positionen Pruitt önskade.

Speedplay en större range och flexibilitet.

I skorna bytta jag också upp mig från Specialized blåa till de gröna inläggen vilket ger mig en något större hålfots support.

Veckans sista men kanske mest spännande nyheten är quarq’en som Ã¥kt pÃ¥. Den har ju absolut inget att göra med sistspositionen – men kommer att bidra till en nÃ¥got mer detaljerad träning framöver.

Och datainsamling…

Ju längre distanserna är desto mindre dynamik och mer egen körning blir det på tävlingarna.

Att veta var tröskelvärdet, och kanske den övre smärtgränsen… kan nog vara en fördel i Vegas.

För er som inte är bekanta med quarq är det en wattmätare som mäter effekten i pedalerna.

Nu har jag ett par träningspass kvar innan Boulder Peak 5150 tävlingen på söndag. Blir en bra värdemätare för hur det hela fungerar och om ytterligare finjustering kommer att behövas.

Större delen av dagen idag ägnades åt att analysera min cykelposition tillsammans med Andy Pruitt på Boulder Center for Sports Medicin.

Det är ju ingen hemlighet att sitspositionen är otroligt viktig för aerodynamiken. Med justeringar av hjälm, vattenflaskor och handposition bland annat kan man få både gratis sekunder och fria watt.

Lägg därtill att man på halv ironman distansen spenderar 9mil nere i tempobågen. Lägg till en liten detalj som kallas komfort.

Och skall man sedan ut och springa ett relativt snabbt halvmarathon gäller det att rygg och ben är i någorlunda skick.

Så Andys uppgift var att slipa detaljerna, optimera positionen för kroppen och förbättra aerodynamiken. 

Det var en intressant process som inleddes med en screening, följdes av en 3D upptagning av min nuvarande sitsposition och sedan övergick i ett antal förbättringar.

En av dessa innebar ett byte till Specialized nya tempo sadel Sitero. Bytet gjorde att vi kunde rotera hela sitspositionen framåt och på så viss vinna både muskelrekrytering och vindmotstånd.

Det var en spännande process och framför allt ett viktigt steg inför VM i Las Vegas senare i år.

Ser fram emot att få känns på inställningarna ordentligt under söndagens tävling Boulder Peak 5150.

Det bästa med nya platser är det där momentet av upptäckande. 

Borta är rundorna där man vet sina genomsnittliga tider sedan de sista fem åren tillbaka. Borta är de invanda mönstrerna, förväntningarna och känslan av kontroll.

Det är rätt skönt att sätta sig på cykeln och trampa iväg utan att riktigt veta vad man har framför sig.

Och det kanske var tur när jag gav mig ut på första långturen här i Boulder i början på veckan.

Den skulle ta mig till Lyons och Ward följt av en avtagsväg åt vänster som skulle ta mig tillbaka genom Lefthand Canyon.

Då jag missade den där vänstersvängen och fortsatte längs med Peak to Peak Highway hamnade jag istället i den lilla staden Nederland (och jag hade inte kommit till Holland då var jag ganska så säker på). Men då hade jag spenderat drygt en timmes cykling över 2700 höjdmeter och började längta efter Boulders relativt syretäta luft.

I Nederland stannade jag till dÃ¥ energi förrÃ¥den cyklats tomma och koncentrationsförmÃ¥gan inte längre var 100%ig. Jag misstänkte (hoppades innerligt) att det skulle finnas en fin utförsÃ¥kning tillbaka ner till Boulder. Men förberedde mig pÃ¥ att det kanske bÃ¥de var mer upp – och lite längre än jag kanske skulle hoppats pÃ¥.

En kaffe och lite kolhydrater senare möttes jag av en spektakulär utförskörning som tog mig tillbaka rakt in i centrala Boulder. Bergsklättrare och flodbadare kantade vägen ner och i takt med att kolhydraterna gick ut i blodet fylldes också kroppen på med lite mer syre igen.

Rundan slutade på ganska exakt 4 timmars cykling och innefattande 1738 höjdmeters klättring.

Snittpuls 122/150.

Ett skolboksenligt distanspass.