Den perfekta kombinationen

Vi har väntat ett tag nu.

Väntat på om vi skulle få klart tecken på tävlingen i Yokohama.

Eller om VM Series tävling #2 skulle flyttas fram på obestämd tid.

Nu blev det ingen Japan resa den här gången.

Och det var kanske ganska skönt.

Förnuftigt till på köpet kanske.

Och möjligtvis en välsignelse med tanke på säsongen.

Sydney genomfördes ju med lite mindre löp fitness än önskat. Även om man kan göra mindre underverk på tre veckor – så behöver jag nog lite mer för att övertyga min kropp om några 34min/10km…

Nu fick jag en himla massa tid.

Veckor då jag lugnt kan bygga upp min högervad fram mot Madrid tävlingen. Flyget bokades om och nästa destination på min biljett är Köpenhamn. En vecka i vårsverige.

Familj, vitsippor, tunnbröd, mörk rostat bryggkaffe…

Sedan en Davos vistelse.

Höghöjd, berg och mer arbete.

Topp tre ingredienserna för en tävlingsredo kropp.

Familjen jag bor hos här nere har halvt adopterat mig och utan problem låtit mig stanna så länge jag behöver. För mig som reser runt en del är det skönt att få stanna kvar på samma ställe en längre tid. Få ett ostört träningsblock. Dag efter dag av bra pass.

I Canberra åker invånarna iväg på storhelgerna. Vi har stan för oss själva. Vägarna är tomma och utmärkta för långa cykelturer.

På Red Hill är det bara jag och kängururna.

Dit är jag på väg nu.

Långfredags morgon, löppass, red hill, kängurur.

Ännu en PERFEKT kombination.